Slask

JÄVLA KÄRA MÄNNISKOR!

Jag satt mitt emot er på tåget när ni hånglade som två fjortisar. Mitt hjärta hade ett ekande tomrum, som ett hål kan man säga. Dess såriga kanter hade dessutom fått ett nytt rivmärke under helgen så att se er förbaskade kärlek gjorde mej lite äcklad.

Ville skrika att det kommer går över och ta slut. Jag höll tyst och led. Kastade nästan boken jag läste i huvudet på er. Minst tre gånger. Men det är inte min bok. Funderade på att slänga lite smågodis istället, speciellt när jag tröttnat på salt och sött. Jag gjorde inte det heller. Men fan så himla gärna jag ville.

Det borde vara förbjudet att hångla på tåg. Speciellt om man är vuxen. Precis som det är åldersgräns på biljetterna. Eller så kunde väl SJ införa hångelfria kupeér.